Rätt insatser ska fylla gluggarna i barns folkhälsa

Tandhälsan har försämrats de senaste åren. Särskilt märks det bland barn i socio­ekonomiskt utsatta områden. Vilka insatser är mest kostnadseffektiva för att vända trenden? Det ska Thomas Davidson och hans forskar­kollegor ta reda på.

Förr var tänderna en tydlig klassmarkör. Under lång tid blev svenskarnas tandhälsa både bättre och mer jämlik, men sedan några år är den positiva utveckling bruten. I dag ökar skillnaderna i tandhälsa. Det märks bland annat genom en ökning av karies hos barn i socio­ekonomiskt svagare områden.

Thomas Davidson är hälso­ekonom vid Linköpings universitet och forskar om hur tandhälsan kan bli mer jämlik. I ett pågående projekt studerar han hur kostnadseffektiva olika kariesförebyggande åtgärder är.

– Tandvården i Sverige kostar i storleksordningen 30 miljarder kronor per år, där knappt halva summan bekostas av det offentliga, säger han. Det är viktigt att de medlen används så bra som möjligt, men i dag saknar vi kunskap om vad som ger mest tandhälsa för pengarna.

Som en första del av projektet har Thomas Davidson och hans kollegor inventerat vilken forskning som hittills gjorts om kostnads­effektivitet i kariesprevention. Genomgången visar att forskningen framför allt har fokuserat på barn med hög risk för karies. En rad åtgärder har studerats, bland annat tilläggsbehandlingar med fluor, fissurförsegling (att tuggytorna förseglas med plast) samt olika kliniska rutiner angående patientinformation och tätare kontroller.

– Vår genomgång publicerades i början av 2021. Den visar att det finns bra stöd för att många av de här åtgärderna är kostnadseffektiva för barn med hög kariesrisk, säger Thomas Davidson. Det gäller inte minst fluorbehandlingar av olika slag, som fluorlackning. Även socker­skatt tycks kunna vara effektiv.

Svensk tandvård, särskilt barntandvård, har ofta varit rätt ambitiös men väldigt inriktad på samma prevention för alla.
Thomas Davidson, Linköpings universitet

Men undersökningen avslöjar också stora kunskapsluckor. Det saknas bredare studier om barn på befolkningsnivå, samt i ännu högre grad om vuxna och äldre.

– Forskningen om barn med hög risk är viktig, men säger tyvärr inte så mycket om effektivitet på befolkningsnivå, förklarar Thomas Davidson. Riktade åtgärder har alltid högre kostnadseffektivitet än prevention för alla. Men vi vet inte hur mycket det skiljer.

Nu går han och hans kollegor vidare med egna studier för att fylla i kunskapsluckorna. För att kunna göra det har de först behövt uppfinna sitt verktyg: en matematisk modell för beräkning av kostnadseffektivitet. Det är mycket arbete med att skapa en bra modell, och nu när den är klar är den en resurs som kan användas både i det aktuella projektet och av andra hälsoekonomiska forskare.

– Det första vi kommer att använda den till är att analysera resultat från ett kariesförebyggande program för alla skolbarn i Västra Götalands­regionen, berättar Thomas Davidson. Det kommer att ge oss värdefull kunskap om effektiviteten när man behandlar hela årskullar. Vi ska just ge oss i kast med det arbetet och räknar med att ha resultat klara för publicering i slutet av året.

På sikt hoppas han även kunna ta itu med frågan om kariesprevention hos äldre.

– Vi vet att det är en sårbar grupp. Det kan ske snabba försämringar i tandhälsan när man blir gammal, så det är verkligen en brist att det saknas hälsoekonomisk forskning om detta.

Syftet med hälsoekonomiska analyser är att få ut mer nytta av de miljarder som sam­hället lägger på hälso- och sjukvård. I resten av vården har sådana analyser under de senaste decennierna blivit vanliga och i många fall obligatoriska, men tandvården har inte hängt med i den utvecklingen, konstaterar Thomas Davidson. Den är delvis en egen värld, med annan tillsynsmyndighet, annan finansieringsmodell och andra kommersiella aktörer.

– Tandvården är inte så präglad av vad som händer inom läke­medels­­utveckling, det är nog en skillnad som haft betydelse, säger han. Alla nya läke­medel ska numera vara bevisat kostnads­effektiva, vilket jag tror har bidragit en hel del till att föra in hälso­ekonomiskt tänkande i den vanliga vården.

Men nu tycks en förändring vara på gång. Thomas Davidson är inte den enda hälsoekonom som noterat bristen och som jobbar på att åtgärda den.

– I vår genomgång av den vetenskapliga litteraturen på området hittade vi fler studier än vi väntat oss, och en stor andel av dem är gjorda rätt nyligen, i länder som Tyskland, Storbritannien och Nederländerna. Det händer mycket, men det är också mycket kvar att göra.

En statlig utredning som just ska gå i mål, ”Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa”, understryker också ämnets aktualitet. Dess slutbetänkande kommer att presenteras under denna artikels pressläggning. Thomas Davidson är en av de forskare som utredningen haft kontakt med, och han ser fram emot att ta del av dess slutsatser.

Vad tänker han själv om vilka förändringar som är nödvändiga i tandvården?

– Svensk tandvård, särskilt barntandvård, har ofta varit rätt ambitiös men väldigt inriktad på samma prevention för alla. Det passar rätt dåligt. Jag tror att det vore bra med betydligt mer individuell anpassning och riktade kariespreventiva åtgärder i fram­tiden. Det ger mycket mer än att till exempel kalla alla barn en gång om året oavsett tidigare problem. En sådan utveckling är på gång, men jag tror att den har kommit olika långt i olika regioner.

Text: Anders Nilsson

Utredningen om jämlik tandhälsa lämnade sitt slutbetänkande ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa ” i mars 2021, reds. anm.